Vasa - Finlands soligaste stad
Vasa är Österbottens ansikte mot väst samt dess intellektuella centrum. Trafikförbindelserna är goda, och de internationella fläktarna når staden snabbt. Vasa är områdets största stad med över 60 000 invånare och av dem har 69 % finska som modersmål, 25 % svenska och 6 % andra språk.
Staden ligger vid Bottenvikens smalaste ställe. Avståndet mellan Finland och Sverige (Umeå) är här endast 80 km. Med passagerarfärja tar resan fyra timmar. Mellan Vasa och Umeå trafikerar RG Line.
Esplanaderna i centrum, de stora parkerna kring förvaltningsbyggnaderna och det gröna strandområdet bildar en mjuk helhet, som baserar sig på den svenska arkitekten Carl Axel Setterbergs stadsplan i empirestil från år 1855.
I Vasa möts historia och nutid; österbottnisk företagsamhet, säregen kultur, två språk, internationell industri och småstadens fridfullhet. En levande miljö är en del av Vasa. Havet med sina många skär skapar en speciell atmosfär i kuststaden och solen skiner ofta i Finlands soligaste stad. Båtar, fiske, vandringar i skärgården och friluftsliv på de vackra strandområdena är populärt bland vasaborna. Den goda stämningen syns i torglivet, företagen, servicen, överallt.
På den närliggande landsbygden öppnar sig en ny annorlunda omgivning, som omfattar en jordnära kultur, vidsträckta slätter mot inlandet, tättbebyggda byar samt en genuin stämning i skärgården. Spår av gammal bosättning, museer, kyrkor, fiskehamnar och älvlandskap utgör en del av Vasas omgivningar.
Kvarkens unika skärgård upptogs 2006 på Unescos lista över världsnaturarv. Kvarkens skärgård och Höga Kusten i Sverige ger en komplett bild av landhöjningsfenomentet och tillsammans bildar de ett gemensamt gränsöverskridande världsnaturarv.
Etseri (Ähtäri) 
Den ökade turismen har under de senaste årtiondena varit utmärkande för Ähtäri. Utställningarna i Pirkanpohja, djurparken, Santeris äventyrsland, hembygdsmuseet, golf och olika slags evenemang är attraktioner som man i Ähtäri kan vara stolta över. För naturvänner finns det många vackra sjöar samt trivsamma vandringsstigar i Ähtäri. Naturen, de rena sjöarna, de gröna skogarna och snörika vintrar är Ähtäris fördelar. Mitt i naturen finns det rikligt med olika möjligheter till att idka hobbyer. De mångsidiga vandringsrutterna erbjuder en lugn natur och trivsamma rastplatser.
Välkommen till djurparken med barrskogszonens djurarter i deras naturliga miljö. Bl.a. visenter, mufflon, järv, lo, varg och naturligtvis björnen. Längs den tre kilometer långa vandringsrutten i parken kan Du se ca 300 djur, som representerar 65 djurarter. I djurparken finns det också tropiska arter, exempelvis papegojor. Det är roligt att besöka djurparken också på vintern. Många djurär ståtliga och pigga i sina praktfulla vinterpälsar och fjäderskrudar vintertid. Ähtäri djurpark är öppen varje dag året runt.
Pirkanpohja konstcentrum är ett traditionellt besöksmål för grupper. På den permanenta utställningen finns det ca 200 verk av professor, skulptören Eero Hiironen samt verk av andra internationellt kända konstnärer, bl.a. Picasso, Miro, Dali, Matta, Magnelli, Poliakoff, Dubufett, Ernst, Fautrier och Vedova.
I Ähtäri finns det 200 km skidbanor, varav 80 km är för fristil / traditionell längdåkning och de underhålls med Paana spårmaskin. Tack vare snörika vintrar och väl skötta spår har Metsäkämmen-loppet och Arpainen-loppet redan blivit nationellt erkända. Suomenselkä-etappen från Österbotten, Arpainen-rutten från Mellersta Finland och Birka-etappen söderifrån möts i Ähtäri turistcentrum, där det finns ett 5 km långt, stämningsfullt belyst skidspår / motionslinga.
De inalles 169 sjöarna i Ähtäri erbjuder olika alternativa rodd- och paddlingsrutter. Man kan starta exempelvis från den norra ändan av sjön Ähtärinjärvi och paddla ända till Tammerfors eller Björneborg. På friluftskartorna beskrivs sex olika paddlingsrutter inklusive platser där man göra strandhugg och rasta.
Ähtäri-stråkets fiskeområde täcker vattenområdena i Lehtimäki, Soini och Ähtäri. Den sammanlagda arealen är ca 13.500 hektar. De största sjöarna är Ähtärinjärvi, Niemisvesi, Perännejärvi, Kivijärvi, Hankavesi, Pemu, Ouluvesi 390, Välivesi, Jauhojärvi och Iso-Haapajärvi.
Kaskö - en idyllisk östad
Kaskö, Finlands minsta stad, är ett ypperligt semestermål för barnfamiljer och turister som vill komma bort från dagens stress. I den gamla trähusstadens lugna atmosfär i en havsnära miljö kan du glömma all brådska och koppla av! All service finns på promenadavstånd och den trevliga stämningen i staden får dig genast att känna dig som hemma – det är alltid lika roligt att komma till Kaskö!
Den välbevarade trästaden Kaskö erbjuder på intressant kulturhistoria. Kaskö representerar en över 200 år gammal stadsbyggnadstradition, som kännetecknas av en regelbunden rutplan och trähus med stora gårdsplaner och trädgårdar, som sommartid står i full blom.
På grund av sitt havsnära läge har näringarna i Kaskö genom tiderna varit anknutna till utnyttjandet av havets gåvor och havet som trafikled. Livlig hamnverksamhet, fiske och fiskförädling är även idag viktiga näringar för östadens invånare. Nyare industri som utvecklats i staden sedan 1970-talet har erbjudit staden nya utvecklingsmöjligheter, likväl utan att ändra på stadens karaktär som en trivsam småstad.
Det bästa sättet att bekanta dig med staden är att cykla eller promenera. En guidad promenad tar dig genom parker och torg i Kaskö och berättar mycket om stadsinvånarnas och byggnadernas historia. Ett ypperligt mål för en båtfärd är t.ex. Sälgrunds gamla lotsstation och fyr, som ligger mitt i den vackra skärgårdsnaturen. Vintertid kan du göra skidfärder i skärgården och beundra konstverk som skapats av packisen.
Gästhamnen i Kaskö är belägen i centrum av stadens vackra och idylliska trähusmiljö. All service som båtförarna behöver finns i hamnen. Övrig service inklusive bibliotek och lekpark finns vid torget, endast ett stenkast från hamnen.
Speciellt sommartid ordnas välbesökta evenemang: marknader, idrottsevenemang och högklassigt kulturprogram bl.a. i den ärevördiga restaurerade Bladhska gården.
Korsholm - Österbottens historiska centrum
Korsholm omtalas i historien så tidigt som år 1348. Granitkorset vid ruinerna av Korsholms slott (Chrysseborg) står som symbol för kristenhetens första landvinningar i Österbotten. Härifrån styrdes under flera århundraden hela Österbotten och tidvis även det som nu är Västerbotten i Sverige.
Korsholm är i många avseenden en kommun med kontraster. Här bjuds på skärgård, hav och fastland, tätort och glesbygd, industriområden och jordbruksfält, historiska minnesmärken och anläggningar för nutid.
Korsholm idag är:
•kommunen med den vidsträckta levande skärgården
•kommunen med det blomstrande kulturlivet, där Musikfestspelen Korsholm samt Stundars Museum och Kulturcentrum är de mest framträdande inslagen
•kommunen med landets längsta bro - Replotbron
•kommunen med den stora idrottshallen - Botniahallen - inrymmande fullstor fotbollsplan och löparbanor runtom
•kommunen med den dokumenterat goda livskvaliteten
•kommunen med Söderfjärden, en hälsning från rymden för 520 miljoner år sedan i form av ett meteoritnedslag, som i modern tid gett 3 300 hektar förstklassig åkermark
Korsnäs - Finlands västligaste kommun
Korsnäs är Finlands västligaste fastlandskommun och har en lång och stenig kust mot Bottenhavet. Korsnäs kommun är bland de svenskaste kommunerna i hela världen. Kommunerna har en befolkning på cirka 2.200 personer och över 96 % av dem har svenska som modersmål.
Den rena miljön och den unika skärgården utgör en styrka för kommunen. På de tre stora öarna Bredskäret, Halsön och Södra Björkön finns såväl stora strövområden som tätbebyggda fritidsbostadsområden. .
I kommun kan ni bl.a. besöka Hembygdsmuseét, Prästgårdsmuseét, Korsnäs kyrka, kvarbacken i Harrström och Korsnäs vindkraftpark ute vid Bredskär.
Kristinestad är den första kommunen i Finland som anslutit sig till det internationella nätverket för småstäder - Cittaslow.
I Kristinestad prioriterar vi livskvalitet och det goda livet.
Den idylliska trähusstaden inbjuder åter besökare att ströva utefter småstadens harmoniska gränder, göra avstickare till de charmerande kyrkorna och museerna, och till att äta en bit mat intill det glittrande vatten som omsluter staden. Det lönar sig att även besöka de vitala byarna runtom i Kristinestad.
I Kristinestad hälsar vi alla turister välkomna som gäster.
DET GODA LIVET I KRISTINESTAD
Är du en vän av livskvalitet, då är Kristinestad rätta stället för dig.
Välkommen som gäst i vårt fina Kristinestad.
Laihela - känd för sparsamhet
Laihela är en kommun i närheten av Vasa (cirka 24 km avstånd). Laihela har cirka 7 580 invånare och har en yta på 509,4 km². Laihelaborna är traditionellt kända för sin sparsamhet.
Sevärdheter och besöksmål i Laihela är bl.a. Laihela snålhetsmuseum, Laihela hembygdsmuseum och Laihela Kyrka. Laihela snålhetsmuseum är ett backtorp med uthus. I backtorpet finns snålt liv och leverne från 1700-talet till i dag och en samling snålhetsföremål. I Laihela hembygdsmuseum finns lokala föremål och byggnadskultur.
Lappo
Lappo är en dynamisk och energisk stad med en välfungerande service och ett stort och varierat kulturutbud. Staden med omnejd karaktäriseras av trivsamma miljöer med åar, åkerslätter och Simpsiöberget.
Stadens fritidsservice är ypperlig och ett riktigt toppenställe är Simpsiö, Västra Finlands största och bästa skidcenter. Syftet är att utveckla och bygga ut området till ett mångsidigt fritids- och turistcenter med åretruntservice. När det gäller idrott kan Lappo ståta med stora nationella och internationella framgångar, till och med olympiska segrar och medaljer i brottning och spjut. Riksbekant är också kultur- och museicentret Vanha Paukku med bl.a. Patrongalleri, fotograficentret Pohjanmaan Valokuvakeskus, fotoateljémuseet Pyhälahden Valokuvaamomuseo, Lappo patronfabriks museum och Lapporörelsens museum samt ett konstmuseum planerat av akademikern Juha Leiviskä. Området bjuder på kulturobjekt, intressanta evenemang och sevärdheter året runt.
Link till stadens hemsida
Lillkyro - det vackra kulturlandskap
Lillkyro kommun nära Vasa är ett gott exempel på det vackra kulturlandskap som är så karakteristiskt för Södra Österbotten.
Bosättningen sträcker sig som ett jämnt band längs båda sidorna av den vackra och fiskrika älven (Kyro älv). Den tätaste bebyggelsen finns i kyrkbyn, Merikart och Tervajoki. Utanför bebyggelsen öppnar sig bördiga, vida slätter, och bortom dem höjer sig skogar som gömmer talrika fornlämningar från järnåldern. De första inbyggarna slog sig ned i dessa trakter då landet vid vår tideräknings början steg upp ur havet. Vartefter havet vek undan tog människan tillandningarnas naturresurser i bruk. Samtidigt upprätthöll man hadelsförbindelser med avlägsna områden. Om sådana vittnar många förhistoriska fynd, främst gravfynd, såsom t.ex. en romersk vinskopa, tillverkad i Capua 100 e.Kr., som på 300-talet nedlagts som gravgåva, och en skatt av arabiska silvermynt i vilken de yngsta mynten är från 800-talet.
Lillkyro blev självständig socken år 1607 och fick sin första egentliga kyrka år 1610. Den nuvarande kyrkan är från 1803 och klockstapeln från 1767. Lillkyroborna har redan i århundraren varit kända för sin företagsamhet och sitt kulturintresse. I denna socken grundades ladskapets första folkskola 1858, och 1851 ett lånebibliotek som dåförtiden var landets största. En sparbank grundades 1867.
Idag har Lillkyro ca 5000 invånare. Omkring 17% får sin utkomst av jordbruk, främst svinskötsel och spannmålsodling, men i någon mån även odling av specialgrödor som grönsaker och bär. Industri och byggnadsverksamhet sysselsätter över 30% av befolkningen, och handel, samfärdsel och andra servicenäringar knappt 50%. Bläckslagaryrket, ett hantverk som har varit en specialitet i Lillkyro, har ännu ett antal utövare. De föremål de tillverkar i sina verkstäder idag blir främst gåvor eller souvenirer.
Bland lillkyrobornas fritidsintressen kan nämnas idrott, i detta nu framförallt boboll, samt amatörteater. Annat som intresserar är musik, bildkonst, hembygdsarbete och många andra slag av föreningsaktiviteter.
Med Lillkyro sockens förflutna kan man bekanta sig bl.a. i hembygdsmuséet och bläckslagarmuséet.
Malax - kulturlandskap där det nya möter det gamla
Malax blev en självständig socken år 1607. Nuvarande Malax kommun bildades vid kommunsammanslagningen 1973 av primärkommunerna Malax, Petalax och Bergö. Norra delarna av Pörtom kommun överfördes till Malax 1975.
Malax är en tvåspråkig skärgårdskommun med ca 5.600 invånare (89 % svenskspråkiga, 9,5 % finskspråkiga). På Bergö bor ca 520 personer. I kommunen finns ca 2.100 fritidshus. Av malaxborna arbetar 58 % inom servicenäringen, 24 % inom industrin och 15 % inom jordbruket. 800 personer pendlar till arbetsplatser utanför kommunen och ca 300 personer pendlar in till Malax.
Landhöjningen medför att kommunens areal årligen ökar. I den vidsträckta skärgården med de yttersta öarna 40 km från fastlandet är upplandningen mycket påtaglig. Malax är en levande landsbygd. Bebyggelsen och byarna är i huvudsak koncentrerade till Malax och Petalax ådalar, där åkrar och ängar, gamla bondgårdar och nya bostadsområden bildar en harmonisk helhet - ett ur riksintresse unikt kulturlandskap där det nya möter det gamla.
Kultur- och föreningslivet är livligt. Aktiva ungdoms- och idrottsföreningar bedriver verksamhet runt om i kommunen. Sommartorg, marknader, hembygdsfester, hembygdsmuséer, sommarteater och danser blomstrar upp under sommarhalvåret.
Malax firar 400-årsjubileumår 2007 och bjuder sina invånare och övriga intresserade på program och festligheter under året, ladda ner jubileumsårets program (
Malax400_web_se.pdf )
Närpes - tomatstad
Välkommen till trädgårdsstaden Närpes - en stolt gammal jordbruksbygd med anor ända från 1300-talet. Staden formas av sina natursköna byar med välskötta vackra bondgårdar och trädgårdsodlingar. Besök staden där tomaten - det "Röda Guldet" står som symbol.
På kyrkbacken i Närpes finns de unika kyrkstallarna (ca 150 st) som härstammar från 1800-talet. Besök även Närpes kyrka vars äldsta delar härstammar från år 1435.
Alldeles invid kyrkbacken är också Öjskogsparken belägen. Öjskogsparken är ett museiområde bestående av ett flertal museibyggnader bl.a en gammal bondgård från 1700-talet, skolstuga, lanthandel, apoteksmuseum m.m. i Öjskogsparken finns också Närpes Teater som är en friluftsteater med vridläktare. Närpes Teater är känd för sina högklassiga pjäser som framförs på genuin närpesdialekt. På området finns också ett gammalt ånglok samt restaurang.
I Övermark kan du besöka hembygds- och postmuseet. I Pörtom finner du ett hembygdsmuseum med 1700-talsmanbyggnaden Småttgården, Alholmagård samt ett glasbruksmuseum.
Skärgården bjuder på storslagen natur. Här kan du fiska, bada, ströva i skog och mark eller varför inte ta en skärgårdstripp med båt. Besök gärna Gåshällan den gamla sjöbevakningstationen, som är den sista utposten mot havet. Märigrund är en annan intressant holme med fiskemuseum inrett med gamla fiskeredskap och bruksföremål.
Storkyro - vid Kyrö älv
Storkyro var det administrativa centret för Kyro socken på medeltiden. Genom landskapet flyter Kyro älv, som under århundraden varit den naturliga trafikleden till Storkyro. Storkyro har nuförtiden cirka 5 055 invånare och har en yta på 357,63 km².
Storkyro kyrka är ett historiskt minnesmärke. Storkyro kyrka var en gång i tiden gemensam för hela södra Österbottens finska befolkning. Dess byggnadsår 1304 finns inhugget vid östra gavelfönstret. Redan dessförinnan sägs den av tegel uppförda sakristian tjänat såsom kyrka för ett på den n. v. prästgårdens plats beläget
munkhospitium, en sägen som erinrar om dominikanernas ankomst till Finland med Birger Jarl. Kyrkans mitt på taket resta torn och de på pelare vilande tegelvalven nedbröts 1712, gavelresningarna 1820. År 1560 bekostade generalprosten över Österbotten Jakob Geet talrika väggmålningar i kyrkan. Texterna på väggmålningarna är på svenska.
Andra sevärdheter är bl.a. hembygdsmuseum och Finlands äldsta hängbro. I Storkyro kan man också bekanta sig med 1700-tals marknader (i augusti).
VÖRÅ – vi kan – vi gör – vi trivs
Vörå ligger vid den vackra kusten i Österbotten. Invånarantalet är ca 6 700 och kommunen är tvåspråkig, med svenska som majoritetsspråk. Näringslivet är rikt med många småföretag och arbetslösheten är låg.
Utbudet av aktiviteter är stort, både kulturliv och idrottsverksamhet blomstrar. Möjligheterna till avkopplande friluftsliv är stora, tack vare den omväxlande naturen.
Ett brett kultur- och musikliv samt aktiva föreningar garanterar att du aldrig behöver vara sysslolös. Under året arrangeras många kulturella evenemang inom teater, musik och hembygdskultur.
Bland våra sevärdheter kan nämnas Vörå kyrka, Tottesunds herrgård, Kimo Bruk, Oravais slagfält samt flera museer och fornlämningar.
En del av Kvarkens världsarv ligger i Vörå. På Västerö vandringsled kan du se stora kantiga stenblock och steniga fornstränder, som båda är spår av den senaste istiden. Längs Kummelskärs naturstig vid Mickelsöarnas naturstation finns lämningar från fiskares övernattningsläger från 1500-talet samt båthamnar, som för länge sedan blivit för grunda till följd av landhöjningen.
Östermark (Teuva)
Teuva är en aktiv sydösterbottnisk kommun med ca 7.000 invånare. I Teuva finns både jordbruk och specialindustri, bl.a. en läderkonfektionsfabrik, ett spinneri och ett företagshotell för möbelbranschen. Årligen ordnas bl.a. Pauli Nevala -lunken och Ars Nova Botnica -konstutställningen.
Vuxenutbildningscentret i Teuva är Teak Oy, som är Nordens största utbildnings- och utvecklingscentrum för trä- och möbelbranchen.
I fritidscentret Parra finns både på sommaren och vintern mångsidiga möjligheter till fritidssysselsättning för hela familjen. Ett högklassigt slalomcentrum, belysta konditionsslingor / skidspår, ett omfattande nät av skidspår, utomhusbad, vandringsstigar, terrängcykelrutter, ridfält, husvagnsområde, högklassiga semesterstugor för uthyrning, lappkåterestaurang, skogskyrka samt mötes- och konferenscentrum.
Sevärdheter i Teuva är bl.a. Fritidscentret Parra och Parra-berget med ett stenfält, psalmsångaren Simo Korpelas restaurerade födelsehem, Teuvas kyrka och hembygdsmuseum samt Ukko ja Akka -bodcafét och presentaffären i en äkta österbottnisk miljö.